pippiluring

Igår byggde Janne ihop min byrå som jag nu håller på att vräka kläder i. Samtidigt soterar jag kläder. Jag har massa kläder med prislappar kvar, kläder jag aldrig använt utan prislapp, kläder jag avnänder jämt, kläder jag använder bara på jobbet, kläder jag använder på fest och sen har jag en klänning som jag bara använder då jag är bakis. Bakisklänningen som en gång i tiden jag använde i kyrkan då jag gick ut första året på gymnasiet. Hur kan den gå från typ en "finklänning" till en klänning jag inte vågar visa mig i? Är inte de underligt? Jag har även ett vitt linne som jag hade på min student som jag knappt vill ha på jobbet. I och försig är den vit och kanske inte så roligt att ha vitt på jobbet. Då är den stora frågan, hade jag ingen stil förr eller har modet ändrats så mycket att jag inte vill använda de?
Jag har även en klänning som är för liten, vad kallas den? Jo, "Om-jag-går-ner-i-vikt-och-ska-på-maskerad-klänningen". Vem fan har sånna kläder?! Förövrigt ska jag vara utklädd till tingeling då.
Engång när jag och Åsa var på stan hittade jag ett långt linne på rea. Min tanke var : "Med strumbyxor och stora smycken kan jag ha de här på krogen." Åsa hittade samma linne och tänkte : "Ååh, ett skönt nattlinne!" Vi båda köpte de, eller ärligt så köpte Åsa ett och jag köpte 3 stycken. Jag älskar verkligen kläder, tydligen så mycket att många av som får ett eget namn. Är jag sjuk i huvudet eller är alla som jag? Är de bara jag som har alldeles förlite byxor?!